En av de saker som jag verkligen ville göra på den här resan och jag vägrade att åka hem förräns det var gjort....var att hoppa Bungy Jump. Idag var den dagen min önskan gick i uppfyllelse. Hade bokat hoppat för några dagar sedan och jag var super nervös på resan dit.
Efter att Niklas sovit 12h åt vi gratis frukosten på vårt boende och for sedan vidare mot Smithfields och AJ Hacketts Bungy Jump. Vi pratade om allt mellan himmel och jord på bilresan dit för att lugna mina nerver. Väl framme parkerade vi bilen och meddelade dem i receptionen att vi kommit. Efter att jag bestämt att allt skulle filmas och fotas var jag tvungen att genomgå min värsta mardröm just nu...bestiga vågen! Det var hemskt att få veta vad fem veckors lathet hade resulterat i och för att göra saken värre fick jag det skrivet på min vänster hand med permanentpenna. Har fortfarande det hemskt numret kvar på handen, får liksom inte bort det!
Sedan var det bara att börja traska upp för trapporna till plattformen. Min verver var nu på helspänn och jag började helt klart ångra mig vid det här laget. Det var flera som hade checkat in innan mig men alla stod på marken och väntade. Jag som bara ville få det överstökat var därför första hoppare för dagen.
Niklas följde med upp för att ta lite mer kort men det gick inte riktigt som vi tänkt det, allt gick så fort. När jag väl kom innanför spärrarna blev jag fastsurrad vid vaderna. Fick sedan hoppa fram till den lilla kanten och nu ångrade jag mig helt. Allt finns på film och jag ser så jäkla rädd ut, sa till och med att jag ångrade till han som jobbade och började nästan gråta. Så jäkla rädd vad jag.
Men så fort jag hade hoppat fram till kanten och tittat ned i några sekunder, hunnit ångra mig hörde jag bara "Get ready, one, two three..go!" och då släppte jag alla tänkar och föll framåt. Det första ögonblicket av hoppet kommer jag inte ihåg, vet dock att jag skrek lite innan jag tog mitt förnuft till fånga och njöt. För det var helt fantastiskt! Rädslan och Känslan av att hoppa går inte att beskriva...så jäkla härligt!!
Är super stolt över mig själv att jag gjort det...:-)
Efter hoppet hade vi inget planerat så vi tog en tur till Port Douglas. Hade jätte gärna åkt dit i några dagar men våra semesterdagar börjar rinna ut så en snabb visit fick duga. En snabb lunch innan en timme på stranden och badning i havet för sista gången den här resan innan vi for tillbaka hem mot Cairns för att lämna tillbaka hyrbilen.
Resten av eftermiddagen spenderade vi i ett köpcentrum som var lagom kallt, hur skönt som helst. Köpte lite mer julklappar och vi har verkligen överskrivit våran julklappsbudget detta år, men alltid roligt att köpa julklappar. Vi gick sedan till Tequila Bar för våran gratis middag och träffade många svenskar där, bland annat dem från Mission Beach som var super trevligt!
Nu vet jag inte riktigt vad planen är....men vi hittar nog på något :-)




Stolt äver dig syrran! Niklas vågade inte att hoppa märker jag men bra att ha en forograf iallafall :D Kram
SvaraRaderaDu är så duktig ! Tur att jag inte visste något innan. Kram
SvaraRaderaDu är helt otrolig begriper inte att du vågade.Kramis.Maritta.
SvaraRaderaJag håller helt och fullt med min mor.
SvaraRaderaDu är helt otrolig du :-)
Vi saknar er och är jätteglada för ni kommer hem hela efter allt som ni varit med om :)
kram anki
Ja jag kan bara hålla med alla föregående talare,du e helt fantastisk o jätteduktig.Jag förstår att du e stolt,med rätta! Va inte Niklas lite avis efteråt :)
SvaraRaderaKram,Helen
Grymt sa grisen!!!!
SvaraRaderaPözz!
Louise